Forskaren och entreprenören Jonas Bohlin gillar att fila på egna idéer och testa dem genom olika spännande projekt. Med sin innovation TreePlanterXY, kombinerar han ny teknik med gamla metoder för att möta efterfrågan på information inom skogsbruket.
Annie Drottberger är en driftig doktorand och lärare som brinner extra för att forskning kommer till användning. På institutionen för Biosystem och teknologi vid SLU i Alnarp, forskar hon på hur företagare inom trädgårdsnäringen med fokus på grönsaksodling tar till sig kunskap och innovationer. Långsiktigt handlar det om att tillsammans arbeta med olika lösningar för en hållbar livsmedelsproduktion.
Lena Lidfors är professor i etologi, vid Institutionen för husdjurens miljö och hälsa på SLU i Skara. De senaste åren har hon intresserat sig också för interaktionen mellan djur och människa, vilket resulterade i en rapport om sociala tjänstehundar inom skola, vård och omsorg.
Arne Fjälling är forskaren och innovatören vars största intresse i livet är fiskar och deras beteende. Under tio år har han arbetat med att hitta en lösning för fiskar att passera riskfritt förbi vattenkraftverk. Den tekniska lösningen är en sluten dubbelriktad arkimedesskruv.
Shaojun Xiongs innovativa forskargrupp vid SLU Umeå är mångfaldigt prisbelönade. Fokus är på att driva forskningsområdet framåt och samtidigt hitta lösningar så att kunskapen kommer till användning.
BioCell Analytica bildades 2019 men de båda grundarna Agneta Oskarsson och Johan Lundqvist har samarbetat längre än så. Med sina olika kompetenser och starka intresse att ta forskning vidare har de utvecklat en ny unik metod med kapacitet att både upptäcka kemiska föroreningar i miljön och mäta effekter av kända och hälsoskadliga ämnen. SLU Holding har följt arbetet från start och investerat i bolaget.
Intresset för djur och natur har tagit Rosario Garcia Gil från till Finland och vidare till Umeå och SLU där hon arbetar som forskare i skogsgenetik. Under 2021 har hennes arbete och unika lösning för vertikala odlingar uppmärksammats och prisats. En fantastisk möjlighet att som forskare vara med och bidra i samhällsutvecklingen menar Rosario.
Som forskare vill Anders Kiessling, professor i Akvakultur vid SLU påverka och bidra med lösningar på utmaningar som vi står inför. Att få igång uthållig matproduktion i ett kretslopp där olösta problem inte lämnas vidare till nästa generation står överst på hans lista.
För SLU-forskarna Marie Rhodin och Elin Hernlund är siktet inställt på att utöka sin världsledande forskargrupp inom ortopedi och biomekanik och skapa fler digitala verktyg som når ut till samhället. Redan nu finns forskning och teknik på plats för att utveckla det första digitala verktyget och påbörja ett kommersiellt samarbete. En utvecklingsfas där samarbetet med SLU Holding är viktigt, ger trygghet och sänder en viktig signal enligt de båda forskarna.
Mariette Andersson och hennes kollegor är världsledande inom sitt forskningsområde. Sedan 2014 har forskargruppen framgångsrikt utvecklat den idag Nobelprisbelönade CRISPR-tekniken till ett kraftfullt verktyg inom växtförädling. Mariette som även är vd fördet nystartade bolaget SolEdits AB hoppas nu att fler ges tillgång till den nya effektiva tekniken. SLU Holding har investerat i bolaget som man bedömer kan bidra till en revolutionerande omställning av framtida växtförädling.
För Helen Thompson är det inte bara fler näringsrika växtbaserade produkter på butikshyllorna som är drivkraften. Lika viktigt är att arbeta småskaligt, samarbeta med lokala odlare och använda lokala råvaror. En insikt som med kraft drabbade henne mitt inne i den sydamerikanska djungeln och tog henne till SLU och en ny tvär vändning i yrkeslivet.
Det är den harmlösa svart- och gulrandiga blomflugan som står i fokus i Paul Becher och Guillermo Rehermanns forskning. De ser en ny och utökad roll för blomflugan för att lösa tre stora utmaningar inom växtodling. Deras upptäckt gav dem första pris när SLU Alnarp och Sparbanken Skånes Innovationspris i år delades ut för första gången.
Professor Maud Langton forskar för att finna nya livsmedel. Vägen dit går via ny kunskap om mikrostrukturernas betydelse för livsmedel och viktiga samarbeten med entreprenörer och industri.
Med en stark drivkraft att bidra till hållbar livsmedelsförsörjning i ett globalt perspektiv i kombination med värdefull erfarenhet från ett SIDA-projekt i Kambodja väcktes intresset för syrsor hos Anna Jansson, professor i husdjurens fysiologi vid SLU. Ett intresse som inspirerat till fortsatt forskning om den proteinrika hussyrsan och att starta bolaget SciIns vars erbjudande är ett genombrott i branschen.
Vid SLU i Umeå har en grupp forskare utvecklat ett nytt sätt att tillföra ånga vid tillverkning av bränslepellets. Det handlar om en ny patenterad metod som radikalt minskar energiförbrukningen vid pelletering med bibehållen kvalitet på den färdiga produkten.
Vid SLU i Skara arbetar en forskargrupp gemensamt med forskningstemat precisionsodling. Kristin Piikki är en av forskarna i gruppen. Utmaningen är att bidra med beslutsunderlag som gör växtodling mer hållbar. Med modern teknik, information från öppna datakällor kompletterad med lokala mätdata och i nära samverkan med användarna tar gruppen stora steg framåt. Både nationellt och internationellt.
Elin Röös forskar kring hållbar matproduktion och hållbar markanvändning vid SLU. Att bidra med aktuell kunskap när det gäller matens miljöpåverkan, reda ut begreppen och hitta svaren på de svåra frågorna är hennes drivkraft. Hon inspireras av de som vågar säga sanningen och brinner för att forskningen ska göra nytta. Beslut måste baseras på kunskap – inte på halvsanningar eller myter.
Mattias Erikssons forskning fokuserar på hur livsmedelssystemet kan bli mer hållbart genom minskat matsvinn. Även om det inte är ett tekniskt problem utan i grund och botten handlar om överkonsumtion är Mattias förhoppning att med en ny teknisk lösning ge storkök och restauranger ett verktyg som effektivt kan minska matsvinnet. Men det krävs mer. Problemet med matsvinn kräver politiskt ledarskap och en verklig vilja att lösa frågan.
Ett nytt klimatvänligare ris ger större skördar samtidigt som utsläppen av växthusgaser från odlingarna blir lägre. Riset klarar dessutom av ett varmare klimat. Docent Chuanxin Sun och hans forskarteam vid SLU står bakom den prisbelönta forskningen som lett fram till detta klimatris.
- Om detta ris skulle odlas globalt skulle det potentiellt innebära mat till 200 miljoner fler människor, samtidigt som klimatpåverkan skulle minskas med motsvarande 120 miljoner bilar, berättar Sun.
Mats Söderström, docent och samverkanslektor på avdelningen för mark och miljö på SLU i Skara, är forskaren bakom CropSAT®. En digital tjänst för precisionsodling som ger förutsättningar för bättre skördar och mindre miljöpåverkan. En solig dag i Skara intervjuade vi Mats om hans innovationsresa.
Gabriella Lindgren och hennes forskarteam arbetar med att kartlägga gener som reglerar viktiga egenskaper i hästens genom. Det handlar om sjukdomar och prestationsegenskaper. Ett omfattande arbete som innefattar allt det som Gabriella brinner för – genetik, hästar och att samarbeta med kunniga och engagerade forskarkollegor.
Det var lite udda fenomen och frågor som fångade Gabriellas biologi-intresse redan som barn; ”Varför kan vissa rulla tungan och inte andra?”, och ”Hur kommer det sig att någon kan födas med sex fingrar?”. Biologi och genetik är två favoritområden som personer i hennes närhet inspirerat till att upptäcka.
Björn Vinnerås forskningsområde är källsorterande avloppsystem som inte förbrukar vatten. ”Zero water” gällande framtidens hushåll är idag en vision, och gröna innovationer baserade på funktion och ekonomi är vägen dit. SLU Holding har hjälpt till att ta en spännande forskning närmare marknaden och våra hushåll.
Björn Vinnerås är uppvuxen på ett litet lantbruk utanför Nora. Där föddes även intresset för miljö, självhushållning, kretsloppet och alla processer som finns inom jordbruk och odling.
Benjamin Schmuck är proteinkemist och doktorand inom molekylär bioteknik. Idag forskar Benjamin om proteiner i bioteknologiska applikationer – något som kan komma att förändra diagnostisering av vanligt förekommande sjukdomar i framtiden.
Benjamin kommer ursprungligen från Österrike, men sökte sig till Sverige när det var dags för universitetsstudier. I ryggen har han idag en kandidatexamen i kemi och en masterexamen inom biokemi från Uppsala universitet. Det var just Uppsala universitet, ett av världens mest framstående lärosäten, som lockade honom till Sverige för drygt åtta år sedan. Kemi är ett ämne som verkligen gripit tag om Benjamin, hans intresse väcktes redan i tonåren. Men hans stora intresse i unga år låg snarare inom fysiken, ett intresse han fortfarande har.
