Forskning för framtidens friska hästar
Gabriella Lindgren och hennes forskarteam arbetar med att kartlägga gener som reglerar viktiga egenskaper i hästens genom. Det handlar om sjukdomar och prestationsegenskaper. Ett omfattande arbete som innefattar allt det som Gabriella brinner för – genetik, hästar och att samarbeta med kunniga och engagerade forskarkollegor.
Det var lite udda fenomen och frågor som fångade Gabriellas biologi-intresse redan som barn; ”Varför kan vissa rulla tungan och inte andra?”, och ”Hur kommer det sig att någon kan födas med sex fingrar?”. Biologi och genetik är två favoritområden som personer i hennes närhet inspirerat till att upptäcka.
− Min mamma har alltid intresserat sig för släktforskning och pappa har arbetat inom bioteknik. Dessutom var min biologilärare i högstadiet väldigt inspirerande, berättar Gabriella.
SLU blev det självklara valet
Gabriellas intresse för biologi både hos djur och växter gjorde att SLU blev ett självklart val när det var dags att välja studier efter gymnasiet. 1992 började hon på agronomlinjen med inriktning mot bioteknik och växtgenetik. En dag hamnade Gabriella emellertid på en kurs i genomanalys inriktat på husdjur. En kurs som skulle komma att betyda mycket.
− Det var ett flertal spännande föreläsningar inom analys av husdjurens arvsmassa. Det var så pass fascinerande så det fick mig att byta inriktning på mina studier. Senare fick jag möjligheten att arbeta med en doktorsavhandling som handlade om att utveckla en genkarta över hästens genom, berättar Gabriella.
Fyra år efter grundexamen hade Gabriella redan en färsk doktorsavhandling i bagaget, och med hjälp av Wallenbergsstiftelsen kom möjligheten att genomföra en post doc på Stanford-universitetet i USA. Området blev där “genreglering hos människa” på en institution där den välkända genetikforskaren David Cox – en pionjär inom användning av SNPs och haplotyper för att studera genetiska sjukdomar hos människa – hade verkat. När David startade ett eget företag, Perlegen Sciences, följde Gabriella med honom dit.
− Tiden i USA och på Stanford var oerhört värdefull. Jag lärde mig mycket, men det allra viktigaste var nog att jag blev mer självständig som forskare, säger Gabriella.
Efter två år i USA bar vägarna åter tillbaka till Sverige och Uppsala universitet. Efter tre år på IMBIM (Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi) kom Gabriella tillbaka till SLU, denna gång som forskarassistent (motsvarande biträdande lektor) inom molekylärgenetik med speciellt fokus på häst. SLU lockade också eftersom det är ett universitet som satsar på djurvälfärd.
Pågående forskning – grund för framtida avel
Gabriella och hennes teams arbete med hästgenetik har till syfte att identifiera gener som ligger bakom vissa sjukdomar och andra viktiga egenskaper. Information som sedan kan användas vid avel. Hästsjukdomen sommareksem är en av de sjukdomar som Gabriella och hennes team forskat kring, en sjukdom som kan vara mycket besvärande för hästen. Sommareksem beror både på arv och miljö, alltså på förekomsten av vissa gener och på att hästens utsätts för svidknott. Med insikten om vilka gener som ligger bakom eksemet, kan sjukdomen förhoppningsvis försiktigt avlas bort, ett förfarande som dock är komplext med tanke på risk för bland annat inavel.
I ett annat projekt är målet just nu att skanna 1000 hästar för att räkna ut och köra matchning mellan hundratusentals genetiska markörer och egenskaper för hållbarhet och prestation.
− I ett samarbete med professor Eric Strand vid Norges miljø- og biovitenskapelige universitet (NMBU) försöker vi finna hållbarbets-och prestationsgener, dvs de gener som bidrar till bland annat snabbhet och “viljan att vinna” hos hästar. Som alla vet kan vissa individer ha en medfödd vilja att röra sig och även en strävan att komma först i lopp. Vår långsiktiga vision är att lyckas kartlägga denna egenskap genetiskt, berättar Gabriella.
SLU Holding har hjälpt till med bland annat patentfrågor
Gabriellas team kontaktade SLU Holding tidigt i sin forskarresa. Hittills har SLU Holding hjälpt till med kontakter inom näringslivet, patentfrågor och marknadsundersökningar.
SLU Holding har för oss varit en viktig kanal att bolla forskningsidé och våra uppslag med, som de också stämt av mot marknaden, berättar Gabriella.
Från forskning till marknad
Det finns mycket att tänka på när man vill ta sin forskning till marknaden i form av en innovation. I grunden ligger en fungerande forskning.
− Just nu är det viktigaste för mig att bygga upp forskargruppen, alltså finansiering till forskning, och rekrytering av rätt och olika kompetenser. Poängen med att kommersialisera delar av sin forskning, tycker jag, är möjligheten att just lösa finansieringen och därmed få förutsättningarna för att kunna fortsätta bedriva annan forskning, berättar Gabriella.
Gabriella anser att det är viktigt att forskningen kommer ut och gör nytta i samhället. En motsättning mellan ”bra forskning” och forskning som har en praktisk tillämpning, är något som Gabriella inte ser.
− Jag är anställd på SLU som forskare och lärare i första hand, och vi börjar alltid alla projekt med en specifik forskningsfråga, t ex varför växer hår? Men därefter funderar vi såklart även över vilka problem som svaret på denna fråga skulle kunna lösa. Det är ett stort och viktigt plus om bra forskning har en praktisk tillämpning i samhället, avslutar Gabriella.
