Fyra innovativa forskningsprojekt från SLU med på IVAs 100-lista
Nu presenterar Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) årets 100-lista med forskningsprojekt som bedöms ha stor potential att komma till nytta genom kommersialisering, affärs- och metodutveckling eller samhällspåverkan. Fokus för årets 100-lista är teknik i mänsklighetens tjänst.
Fyra av de totalt 70 forskningsprojekten på listan kommer från Sveriges lantbruksuniversitet. Ett av dessa kommer från Johan Lundqvist och Agneta Oskarssons på institutionen för Biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap (BVF); Enheten för farmakologi och toxikologi.
Biosensor för övervakning och upptäckt av kemikalier i dricksvatten
Tiotusentals kemikalier kan förorena vårt dricksvatten, men dagens analysmetoder riskerar att missa upp till 99% av de hälsofarliga föroreningarna. Nya analysmetoder behövs för att upptäcka okända kemiska föroreningar och cocktaileffekter, och därmed säkerställa att befolkningen inte exponeras för sådana ämnen.
Agneta och Johans forskning bygger på nya analysmetoder där summan av alla hälsofarliga föroreningar i ett prov kan mätas, med hjälp av odlade och modifierade däggdjursceller. Målet är att anpassa denna teknik så att den kan appliceras i en biosensor. Biosensorn ska kunna installeras i vattenverk och där kontinuerligt övervaka och snabbt upptäcka hälsofarliga kemiska föroreningar i vattnet.
- Att uppmärksammas på IVAs 100-lista är verkligen ett fint kvitto på att den forskning vi bedriver har stor potential att bidra till målet om säkert dricksvatten för alla. Vi hoppas att placeringen på listan kommer bidra till många nya kontakter inom vatten- och tekniksektorerna, så att vi ytterligare kan höja tempot i vårt arbete med att tillgängliggöra våra innovativa analysmetoder till vattenbranschen, säger Johan Lundqvist och Agneta Oskarsson, forskare vid SLU och grundare av BioCell Analytica.
Agneta Oskarsson och Johan Lundqvist. Foto: BioCell Analytica
Naturbruksdialog och naturbruksplan
Bakom projektet står Magnus Ljung och Lars Johansson på RådNu vid SLU i Skara
Markägare, djurhållare och andra intressenter är ofta omedvetna om markens fulla potential. I en biobaserad ekonomi kommer de resurser och de värden som finns i det brukade landskapet vara allt mer i fokus. Men hur vill vi att en framtida optimal markanvändning ska se ut? För att hantera denna komplexitet måste olika perspektiv integreras.
Magnus Ljung. Foto: Anna Lind Lewin, SLU RådNu
Genom vår forskning har vi utvecklat en unik metod som stödjer intressenter att fatta väl avvägda beslut och som bygger på bl a stora mängder indata som möjliggör både ett helhetsperspektiv och samtidigt en ökad detaljnivå jämfört med existerande verktyg. En strukturerad dialog och medveten planering möjliggör en hållbar mark- och vattenanvändning, berättar Magnus Ljung och Lars Johansson.
Lars Johansson. Foto: Anna Lind Lewin, SLU RådNu
Två projekt från Umeå har tagit sig in på listan för andra året i rad.
Cultivation of mushroom for non-meat protein and renewable energy
I forskargruppen där Shaojun Xiong, Carlos Martin och Feng Chen ingår kombinerar man kostnadseffektiv odling av shiitake och ostronskivling med bioetanolproduktion.
Odling av shitakesvamp: Foto: Andreas Palmén
En patenterad process har utvecklats för resurseffektiv odling i restprodukter från svenskt skogsbruk. Under odlingen bryter svampmycelet ner lignin i veden och frigör cellulosa, detta underlättar en bioomvandling till etanol av det använda odlingssubstratet. Shaojun och Feng är forskare vid institutionen för skogens biomaterial och teknologi.
Shaojun Xiong. Foto: Andreas Palmén
Vertisà
Maria Rosario Garcia-Gil, forskare vid Institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi, har inom projektet Vertisà utvecklat ett vertikalt modulbaserat integrerat odlings- och bevattningssystem som tagits fram för användas på fasader. Systemet är designat för att släppa ut vatten efter varje enskild växts behov, vilket gör det lättskött, minskar risken för övervattning och fuktskador på väggarna.
Rosario Garcia Gil. Foto: Andreas Palmén
SLU-forskare är dessutom delaktiga i ytterligare fyra projekt. Se hela årets 100-lista
Fokus är teknik i mänsklighetens tjänst
På årets 100-lista lyfter IVA forskningsprojekt som handlar om att säkerställa att nya och kommande innovationer inte hotar utan möjliggör bättre hushållning och fördelning av jordens begränsade resurser, ökad hållbarhet och cirkularitet, ökad jämlikhet, demokrati, säkerhet, hälsa och välbefinnande för hela mänskligheten. De 70 forskningsprojekten är utvalda i en grundlig nominerings- och urvalsprocess baserad på ett antal fastställda kriterier för att skapa värde för näringsliv och samhälle.
Om 100-listan
100-listan tas fram av IVA-projektet Research2Business, R2B, som verkar för att Sverige ska vara ledande på att omvandla akademisk forskning, inom tekniska och ekonomiska vetenskaper, till innovation och konkurrenskraft i näringslivet. IVAs 100-lista lanserades i samband med IVAs 100-årsjubileum 2019, därav namnet. Urvalskommittén består av drygt 40 kvalificerade personer ur IVAs breda nätverk av representanter från akademi, näringsliv och offentlig verksamhet. Projektet drivs i samarbete med Vinnova, PRV, Teknikföretagen, Svenskt Näringsliv, KK-stiftelsen, Almi och Sveriges högskolor och universitet.
