Vi värnar om innovationssystemet i Uppsala!
Basanslagen för forskning och utbildning behöver försvaras, de universitetsanknutna holdingbolagens lokala förankring bevaras och universiteten få fortsatt avgöra hur nyttiggörande av forskning och innovation vid respektive lärosäte ska ske.
Den statliga utredningen ”Ett utvecklat innovationsstöd vid universitet och högskolor” föreslår ökad likriktning, mindre autonomi och därmed risk för svagare innovationsstöd i våra allra främsta innovationshubbar i Sverige, bland annat Uppsala. I State of the Nordic Region 2020 från Nordiska ministerrådet pekas Uppsalaregionen ut som den icke-huvudstadsregion i Norden som har högst Regional Potential Index (RPI) och därmed störst tillväxtpotential. Styrelsen för STUNS, stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle, befarar att den utpekade tillväxtpotentialen inte realiseras till fullo ifall förslagen i ”Utredningen om ett utvecklat innovationsstöd vid universitet och högskolor” implementeras.
STUNS lyfts i utredningen fram som ett framgångsrikt exempel på länk mellan akademi och övriga samhället, en framgång som bland annat vilar på vår regionala samverkanskultur kring det lärosätesanknutna innovationsstödet. Vår regionala samverkanskultur är nu hotad och därmed också förutsättningarna för kunskapsbaserad tillväxt i Uppsalaregionen.
Vi måste försvara Sveriges ställning som ledande innovationsnation
Få internationella utvärderingar av det svenska innovationssystemet har genomförts, med de två lysande undantagen ”OECD Review of Innovation Policy: Sweden 2012” samt uppföljaren ”OECD Review of Innovation Policy: Sweden 2016”, båda på beställning av Regeringskansliet. Båda analyserna betonar att den internationella konkurrensen inom högre utbildning, forskning och innovation hårdnar. Rekommendationen från OECD:s experter till Sverige är att satsa på de redan starkaste noderna för att försvara Sveriges ställning som ledande innovationsnation. Dessvärre riskerar utredningens förslag att slå negativt mot just starka noder av innovationsmiljöer runt några av våra mest forskningstunga lärosäten. Sverige måste akta sig för att ställa bredd mot spets om vi ska vara en ledande innovationsnation även i framtiden. Regionalpolitik bedrivs bäst i andra sammanhang.
Holdingbolagens lokala förankring och handlingsfrihet krävs
Är det något vi i Uppsala lärt oss så är det att snabba beslutsvägar och ett lokalt investeringsmandat är en förutsättning för ändamålsenligt och effektivt innovationsstöd.
Att de lärosätesanknutna holdingbolagen nu föreslås fråntas möjligheten att investera i de nya innovativa företag som knoppas av från respektive lärosäte, där detta istället ska ske på nationell nivå, är djupt oroväckande.
Vingklippta, avlövade holdingbolag minskar antalet nya projekt och försenar utvecklingen av de projekt som trots allt blir av. Försvinner det lokala investeringsmandatet försvinner också den viktiga länken mellan investeringsverksamheten och i Uppsalas fall regionens världsledande inkubator och accelerator Uppsala Innovation Centre (UIC).
Innovationskontoren behöver arbetsro och möjlighet att anpassa sitt uppdrag till idébärarnas behov
Vi anser att utredningens förslag inte beaktar lärosätenas unika förutsättningar att gå från forskning till samhällsnytta, och förslagen riskerar att hämma ett effektivt nyttiggörande. Det gäller inte minst Sveriges största och mest forskningsintensiva lärosäten. Föga förvånande är det just rektorerna från Lunds universitet, KTH, Uppsala universitet, Karolinska Institutet och Göteborgs universitet som gemensamt tar upp de starkt negativa effekterna av utredningens förslag i Dagens Industri den 12 januari. Utredningen andas ökad styrning, administration och detaljuppföljning. Det går rakt emot de svenska lärosätenas ambitioner om långsiktighet i utbildning och forskning och autonomi. Det pekar också på en omotiverad och ologisk likriktning av stödet. Varje enskilt lärosäte bör istället ges förutsättningar att, tillsammans med övriga aktörer i det regionala innovationssystemet, bedöma hur de ska ta sig an denna samhällsviktiga uppgift att tillgodose idébärarnas behov.
Ökad internationell konkurrens kräver satsningar där förutsättningarna för excellens är bäst
Om Sverige ska försvara och stärka sin ställning som ledande innovationsnation krävs det att vi fortsätter investera i excellent högre utbildning och att en kritisk massa i forskningsbasen värnas. Det krävs också att vi skapar strukturer som ger rätt förutsättningar för regionala innovationsstödssystem, som i sin tur kan bidra till kommersiellt värde och samhällsnytta. Holdingbolagens investeringsmandat, självständighet och snabbhet behöver försvaras och utvecklas – inte nedmonteras och byråkratiseras. Innovationskontoren måste ha fortsatt mandat att avgöra vilket innovationsstöd just deras lärosäte behöver erbjuda till forskare och studenter. Sist men inte minst får ett ökat fokus på nyttiggörande inte ske på bekostnad av lärosätenas basanslag.
Vi måste våga vattna där det finns särskilt goda förutsättningar att växa – såväl på kort som på lång sikt. Det är en nödvändighet om Sverige ska försvara och utveckla sin ställning som ledande innovationsnation och bidra till hållbar tillväxt.
Göran Enander, landshövding i Uppsala län och styrelseordförande STUNS
Anders Hagfeldt, rektor för Uppsala universitet
Andreas Larsson, vd för STUNS
Emilie Orring, regionstyrelsens ordförande (M), Region Uppsala
Erik Pelling, kommunstyrelsens ordförande (S), Uppsala kommun
Maria Knutson Wedel, rektor för Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
Tomas Stavbom, regionchef för Handelskammaren i Uppsala län
