Framtidens källsorterande avlopp – ett steg närmare zero water-hushåll
Björn Vinnerås forskningsområde är källsorterande avloppsystem som inte förbrukar vatten. ”Zero water” gällande framtidens hushåll är idag en vision, och gröna innovationer baserade på funktion och ekonomi är vägen dit. SLU Holding har hjälpt till att ta en spännande forskning närmare marknaden och våra hushåll.
Björn Vinnerås är uppvuxen på ett litet lantbruk utanför Nora. Där föddes även intresset för miljö, självhushållning, kretsloppet och alla processer som finns inom jordbruk och odling.
– Min bakgrund från lantbruket har säkerligen gett mig mitt miljöintresse, och bidragit till det yrkesval jag gjort. Men det har i mitt fall också inneburit att jag idag gärna håller mig undan ifrån trädgårdsarbete!, berättar Björn.
Efter studenten blev det studier till kemingenjör vid Mälardalens högskola med inriktning på läkemedelskemi. Miljöintresset fanns dock alltid i Björns tankar och när en doktorandtjänst på SLU inom miljöteknik, specifikt inom källsorterande avloppssystem dök upp, bytte Björn fokusområde. Det är 20 år sedan nu.
Växtnäring från stad till land i ett effektivt kretslopp
Björns forskningsområde är miljö- och kretsloppsteknik med fokus på att återföra växtnäringen från stad till land på ett säkert sätt. I början forskade Björn om hygieneringsteknik, dvs hur man tar bort oönskade substanser och smittor från kretsloppet. Från den forskningen utvecklades tillsammans med företaget Peepoople en självhygieniserande toalettlösning som idag finns på den kenyanska marknaden under namnet PeePoo. Kombinationen av processteknik, kemiteknik och mikrobiologi inom detta område gör det hela lika intressant som komplext. Idag leder Björn en forskargrupp med fem forskare, fem doktorander och två försökstekniker inom kretsloppsutveckling, hygieneringsteknik och proteinproduktion med hjälp av fluglarver.
– Vi försöker bland annat skapa framtidens källsorterande avlopp. Hur kan vi ta hand om vårt avfall med så lite energi och vattenåtgång som möjligt? Det centrala i forskningen är att arbeta för ett miljöanpassat system som är ekonomiskt hållbart, främst genom frågan, hur kan vi få värde av avfallsprodukterna?, säger Björn.
Källsorterande toaletter utan vatten och avlopp
Över 90 % av allt vatten som ett hem förbrukar idag används för att transportera bort avfall. När vi spolar i toaletten, diskar, duschar och städar används vattnet just så. Endast runt 10 liter vatten per person och dag använder vi till matlagning eller för att dricka. Inom stads- och fastighetsbyggande har man länge pratat om ”Nollenergihus” som en vision, dvs att en fastighet inte gör av med mer energi än vad den på egen hand producerar t ex med hjälp av solenergi. I utvecklingen av avlopp och avfallshantering arbetas det inom kretsloppsteknik mot en liknande vision – ”zero water”. Förutom den vattenbesparing med toaletterna som Björn och hans team utvecklar står för, kan man torka fraktionerna och då få ut fasta koncentrerade gödselmedel. Dessutom slipper man med denna teknik att bygga vatten- och avloppsledningar. Så de potentiella vinsterna är enorma!
Upplevelsen av toalettbesöket ska också motsvara besöket på en vanlig WC idag, och avfallet hanteras enkelt och behändigt ungefär som när man byter bläckbehållare i en skrivare. En testanläggning är snart igång på Björns institution, och en dialog har påbörjats med flera aktörer ute i samhället som visat stort intresse. Exempelvis Malmö stad.
Funktion och ekonomi är grunden för att få till nya beteenden i samhället
En av de största insikterna Björn fått efter snart två decennier som forskare inom miljö- och kretsloppsteknik är att enbart larmrapporter och miljöengagemang inte är tillräckligt i längden för att skapa nya miljövänliga vanor och beteenden hos den breda massan. Funktion och ekonomi är avgörande för att få till en förändring.
– Enbart miljön ska inte vara den drivande faktorn, utan funktionen och ekonomin ska vara det drivande. Resultatet ska bli en bättre miljö. Du ska alltså i din vardag tjäna på att förbättra miljön, och det ska vara oerhört smidigt att göra det. Då blir det långsiktigt hållbart, säger Björn.
Tydligaste exemplet på detta är källsorteringen av fasta avfall där vi idag separerar papper, matavfall, glas, metall, batterier med mera och lämnar det på en återvinningsstation. När tillgängligheten på stationer och glasiglos ökade, och enkelheten i hanteringen blev uppenbar, blev det rent av smidigare och ”mindre slabbigt” att sortera än att ”trycka ner allt i en och samma soppåse”, som vi gjort tidigare.
SLU Holding har hjälpt till med patent och kontraktsfrågor
Björns mål är att fortsätta som forskare även i framtiden. Samtidigt är det viktigt för Björn att den forskning som han och hans team arbetar med kommer samhället till nytta.
– Det som driver mig är att vår forskning kommer till användning och i praktiken bidrar till en bättre miljö. I och med att våra forskningsmedel är konkurrensutsatta, finns det ett ytterligare syfte med att försöka kommersialisera sin forskning. Genom att få ut en tillämpning i form av en produkt på marknaden kan vi finansiera vår framtida forskning, vilket gör att vi kan fortsätta vårt forskande, berättar Björn.
SLU Holding har varit till hjälp för att ta stegen från forskning till marknad. Rent konkret har SLU Holding hjälpt till med patent- och kontraktsfrågor och funnits där som en diskussionspartner och kompletterande kompetens inom produkt- och affärsutveckling.
Två viktiga tankar samtidigt
Vad är då Björns bästa råd för att få en forskningsidé att så småningom bli en innovation på en marknad?
– Som forskare måste du hålla isär forskningsutvecklingen och produktutvecklingen. Forskningsutvecklingen går först. Forskningsfrågeställningen är det centrala, liksom att hålla uppe forskningsnivån inom forskargruppen. Men man behöver även ha ett långsiktigt mål med sin forskning, se en potentiell användning och ta hjälp av dem som kan den biten. Två viktiga tankar att hålla i huvudet samtidigt, helt enkelt, avslutar Björn.
